Så kom då
dagen som barnen väntat på: Dashain tika-dagen, då äldre släktingar ger tika och
pengar till de yngre. En tika på dashain består av en kladdig smörja av yoghurt,
okokt ris, socker och röd färg, som kletas mitt i pannan som ett lyckönskning
och välsignelse till den som får tikan. Vi började ceremonin hemma klockan
10.15, ett klockslag som en kommittee av hindupräster slagit fast. Det börjar
alltså olik tid alla år, men vanligen omkring klockan 10. Ama och Bua gav tikas
till alla andra här i huset. Sedan var det Rajus och min tur att ge till våra
barn och till Anisha. Anila och Inika och Anisha hade på sig nya fina kläder,
Anila hade en fluffig prinsessklänning som hon köpt i Mahendrapul och Inika
hade en glittrig nepalesisk dress som Shiva köpt åt henne. Jag skulle gärna ha
haft någon nepalesisk dress till Mira också, men jag hittade inget i hennes
storlek i de butiker vi var till i början av veckan. Eftersom jag inte hade
lust att köpa en überfluffig kinesisk prinsessklänning åt henne, så fick hon ha
en gammal klänning på sig, stackaren.
Neej! Vad tror ni att ni gör?!? Rör inte min panna! |
Inika får tika av Amas storasyster. |
Resten av
dagen var vi hemma. Det kom en massa människor hem till oss för att få tikas av
Ama och Bua. En del gav också tikas till flickorna, så de var förväntansfulla
som på julafton hela dagen. På kvällen räknade de att de fått ihop hela 2650
rupees, ungefär 25 euro. Det är mycket pengar här i landet! De planerade att de
ska köpa någon leksak för pengarna, och kanske något från bokhandeln och kanske
också lite smycken eller kläder.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar