Idag skulle vi egentligen åka på djungelsafari till Bardia Nationalpark 15 timmar västerut i Nepal. Istället hade vi en härlig dag på sjön med Rajus kompis Hosiar. Vi har talat om att åka runt på sjön i hans båt i säkert 1,5 månader redan, men det har inte blivit av. Först var båten sönder, sedan hade han inte tid och sedan hade vi inte tid. Men nu ringde han och sade att det passar honom bra, och vi har så få dagar kvar här att vi beslöt att nappa på det.
Båten var en liten roddbåt med utombordsmotor. Vi åkte först till hans hus på en kulle vid sydvästra stranden av sjön. Där gick vi en promenad och såg massor av vackra fjärilar, till Anilas förtjusning. Hon har blivit fjärilsfreak, helt som jag själv var i hennes ålder. Med boken "Butterflies of Nepal" i högsta hugg (inköpt av henne med egna pengar) analyserade vi sedan alla de vackra, fladdrande.
Sedan åt vi lite kött/nudlar och sedan åkte vi båt igen, till en märkvärdig ö av något slags mjuk lera och gräs mitt i den västra ändan av sjön. Det kändes som att gå på gelé där, och nu och då sjönk foten in till vaden på oss vuxna, barnen var så lätta att leran bar dem. Utom Mira som råkade trampa på något mjukt ställe och fick lera upp till knäna. Så stod hon där orörlig och orörlig tills någon drog upp henne. Slurp! sa leran då foten kom l
oss. "Kacka, usch, yäk, kacka" kommenterade Mira själv.
Vidare till ett ställe där vi tänkt simma, men det var redan kväll och lite kyligt, så vi lät bli. Där var en restaurang där vi åt fisk och chips istället. De av oss som åt fisk alltså. Anila njöt av dem, hon älskar fisk :)
Sedan hem. Och NU, nu packar jag för i morgon åker vi till djungeln. Inte visserligen Bardia, vi bestämde att det är för långt borta, utan till Chitwan, där vi var då Anila var baby också. Den parken ligger bara typ 7 timmar härifrån med buss, men vi har lånat en chaufför och Uttams bil, så det borde gå lite kvickare. Mycket bekvämare åtminstone. Vi kommer tillbaka om 3 nätter, dvs. på tisdag, om allt går enligt den plan vi har just nu.
Inga nya bilder idag tyvärr, ids inte ladda upp då jag är mitt i packningen. En gammal bild från sjön istället, och en bild av regn. Regnet som plågade oss i ett par dagar nyligen men nu skiner solen igen. En av de sista bilderna av den här gatan oasfalterad, förresten, nu är där jämn och skön asfalt över hela gatan :)
Midnatt, måste sova, godnatt och skriver mer då vi kommer tillbaka.
Båten var en liten roddbåt med utombordsmotor. Vi åkte först till hans hus på en kulle vid sydvästra stranden av sjön. Där gick vi en promenad och såg massor av vackra fjärilar, till Anilas förtjusning. Hon har blivit fjärilsfreak, helt som jag själv var i hennes ålder. Med boken "Butterflies of Nepal" i högsta hugg (inköpt av henne med egna pengar) analyserade vi sedan alla de vackra, fladdrande.
Sedan åt vi lite kött/nudlar och sedan åkte vi båt igen, till en märkvärdig ö av något slags mjuk lera och gräs mitt i den västra ändan av sjön. Det kändes som att gå på gelé där, och nu och då sjönk foten in till vaden på oss vuxna, barnen var så lätta att leran bar dem. Utom Mira som råkade trampa på något mjukt ställe och fick lera upp till knäna. Så stod hon där orörlig och orörlig tills någon drog upp henne. Slurp! sa leran då foten kom l
oss. "Kacka, usch, yäk, kacka" kommenterade Mira själv.
Vidare till ett ställe där vi tänkt simma, men det var redan kväll och lite kyligt, så vi lät bli. Där var en restaurang där vi åt fisk och chips istället. De av oss som åt fisk alltså. Anila njöt av dem, hon älskar fisk :)
Sedan hem. Och NU, nu packar jag för i morgon åker vi till djungeln. Inte visserligen Bardia, vi bestämde att det är för långt borta, utan till Chitwan, där vi var då Anila var baby också. Den parken ligger bara typ 7 timmar härifrån med buss, men vi har lånat en chaufför och Uttams bil, så det borde gå lite kvickare. Mycket bekvämare åtminstone. Vi kommer tillbaka om 3 nätter, dvs. på tisdag, om allt går enligt den plan vi har just nu.
Midnatt, måste sova, godnatt och skriver mer då vi kommer tillbaka.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar