Det godaste
som har hänt här i Lakeside sedan vi var här senast är att två restauranger har
börjat sälja äkta Baskin Robbins glass. Det är vad jag vet en amerikansk firma
som finns lite här och där i världen, vilket visserligen inte sådär etiskt
känns lika bra som att köpa indiskägd eller annan lokalare glass, men oj vad
mycket bättre det smakar! De har faktiskt helt fantastisk glass, väldigt många olika
smaker och goda ”äkta” strutar. Det enda som smakar bättre (och dessutom känns
etikst korrektare) är den hemgjorda gelatoglassen de har på Café Concerto, men
dit är ganska lång väg att gå och dessutom har de inte lika många smaker.
Idag har vi
ätit BR glass och i övrigt haft en lugn och skön hemmadag. Kusinerna Prechya
och Praketi och deras kusin Supriya var här på övernattningsbesök förra natten.
Ungdomarna har varit någon annanstans än hemma mestadelen av tiden, 12 åriga
Praketi har lekt lite med flickorna (och varit fly förbannat arg och sur och
ledsen då ungdomarna i går kväll gick ut och roade sig efter middagen och inte
lät henne följa med. Flickorna hade väldigt lätt att relatera incidenten till
Inikas favorit i flerfaldig repris nattsaga ”Listigt Alfons Åberg” där Alfons
är för liten för sina stora kusiners kortspel.) Då Praketi lugnat sig lekte hon
med flickorna tills de somnade. Hon lade ögonmakeup på båda och läppstift på
Inika, klädde Anila i sari (Inika somnade före det hann bli hennes tur),
dansade runt med båda och läste lite böcker med Anila efter att Inika somnat. Nagellack
hade de båda redan, det har de haft nästan hela tiden sedan vi kom hit. Kvinnor
ska försöka vara så vackra och utsmyckade som möjligt, helst hela tiden, enligt
hinduistiskt tänkande. Det gäller kvinnor och flickor i alla åldrar. Här i
Nepal är det därför inte alls ovanligt att småflickor går runt i puffiga
fluffiga volangfestklänningar fast det inte alls är fest. Det är inte heller ovanligt
att lägga ögonmakeup på småbarn, t.o.m. på nästan nyfödda. Ingen tycker heller
det är något promiskuöst eller vulgärt eller fel om 8 eller 10-åringar går runt
med tjock eyeliner runt ögonen. Om någon kommenterar så är det bara berömmande,
uppskattande kommentarer om dessa flickors skönhet. Däremot har jag många
gånger fått frågan varför jag inte
lägger eyeliner på Mira (eller de andra då de var små). Äger jag ingen
eyeliner, vet jag inte hur man gör eller varför sysslar jag inte med det? Folk här
tror att barn får vackra mörka ögon av att ha makeup som små, somliga verkar
nästan oroliga över tösernas ögons framtid då jag elaka mamma inte lägger
makeup på dem...
Har tyvärr
ingen bild att illustrera det hela med, addar en gruppbild från Abisheks pujafest då
helt i början av vår resa istället.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar