Har inte haft tid att skriva på ett tag, det har varit så mycket annat på gång. Just nu pågår kvinnofestivalen Teej, ungefär 10 dagar med fester för kvinnor. Män ska bjuda hem sina kvinnliga släktingar och frus väninnor på middag/lunch, gifta kvinnor reser för att besöka sitt "maitighar" dvs sina föräldrars hem. Det hela avslutas efter tre dagar med att kvinnor går ut och festar och dansar och lämnar alla hushållssysslor till sina män för en dag. Sedan fastar kvinnorna och badar till sist av sig alla synder i ett rituellt bad. Ungefär. Vet inte helt hur det hela kommer att gå till i praktiken.
Hur som helst var vi i Amas maitighar i förrgår, dagen innan var vi bjudna på middag och dans till Bishal. Mer om det senare.
Idag är det farsdag i Nepal, som vad jag vet är på ett bestämt datum varje år som igår råkar infalla mitt under Teej-festivalen. Töserna håller på att rita kort till Bua och Raju just nu (teckningslektion för Anila). Senare idag ska Rajus systrar komma på lunch, och så blir det tika också till någon, vet inte av vem eller till vem, men såg tikafatet på bordet i dag morse.
Det som hela Pokhara talar om är däremot inte farsdag, utan ett lerskred som hände i natt efter att det åskat och regnat helt galet mycket ända sedan 8-tiden i går kväll. En restaurang på andra sidan sjön blev begravd under lermassorna som spolades ner ända från World Peace Stupan högst uppe på kullen. Mamma och pappa, ni minns säkert stället där vi tog i land med roddbåtarna och gick på en stig för att kolla en bäck med ett litet vattenfall? Det lilla vattenfallet spolade alltså bort ett helt stort hus med 4 människor inuti i natt, huset som låg vid stranden där man tar i land med roddbåtarna.
Mer om det här. Man ser ungefär samma sorgliga scener då man tittar mot restaurangen från vårt högsta soltak också (det stod folk på nästan alla tak och tittade ditåt i dag morse, då nyheten börjat spridas).:
http://www.myrepublica.com/portal/index.php?action=news_details&news_id=81676
För vår del gjorde regnet inget annat än att det fyllde tösernas 481 liters simbassäng till hälften med vatten, vilket var helt utmärkt eftersom jag tömde och tvättade den i går kväll.
Hur som helst var vi i Amas maitighar i förrgår, dagen innan var vi bjudna på middag och dans till Bishal. Mer om det senare.
Idag är det farsdag i Nepal, som vad jag vet är på ett bestämt datum varje år som igår råkar infalla mitt under Teej-festivalen. Töserna håller på att rita kort till Bua och Raju just nu (teckningslektion för Anila). Senare idag ska Rajus systrar komma på lunch, och så blir det tika också till någon, vet inte av vem eller till vem, men såg tikafatet på bordet i dag morse.
Det som hela Pokhara talar om är däremot inte farsdag, utan ett lerskred som hände i natt efter att det åskat och regnat helt galet mycket ända sedan 8-tiden i går kväll. En restaurang på andra sidan sjön blev begravd under lermassorna som spolades ner ända från World Peace Stupan högst uppe på kullen. Mamma och pappa, ni minns säkert stället där vi tog i land med roddbåtarna och gick på en stig för att kolla en bäck med ett litet vattenfall? Det lilla vattenfallet spolade alltså bort ett helt stort hus med 4 människor inuti i natt, huset som låg vid stranden där man tar i land med roddbåtarna.
Mer om det här. Man ser ungefär samma sorgliga scener då man tittar mot restaurangen från vårt högsta soltak också (det stod folk på nästan alla tak och tittade ditåt i dag morse, då nyheten börjat spridas).:
http://www.myrepublica.com/portal/index.php?action=news_details&news_id=81676
För vår del gjorde regnet inget annat än att det fyllde tösernas 481 liters simbassäng till hälften med vatten, vilket var helt utmärkt eftersom jag tömde och tvättade den i går kväll.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar