De senaste
dagarna har jag inte haft möjlighet att skriva eftersom datorn hela tiden har
varit antingen upptagen eller utan laddning i batterierna. Det som har hänt
sedan senast är att festivalen Teej, kvinnornas festival, har kommit och gått.
Den var en ganska lugn hemmafest i det här hushållet. Första dagen, onsdag, kom
Rajus systrar och deras barn hit och också Parvati och hennes son
(trubadurpojken). Vi gjorde inget särskilt den dagen. På kvällen hade vi lite
tjejfest, vi vakade och åt lite snacks hela kvällen och drack till och med lite
vin. Vid midnatt kokade Ama rispudding åt oss alla. Då vi ätit den gick vi och
lade oss.
Följande
dag, torsdag, var fastedag för alla kvinnor. Gifta kvinnor fastar för att ge
sina män ett långt och hälsosamt liv. Ogifta kvinnor fastar för att få män med
långt och hälsosamt liv. Någon gång för länge sedan har fastan inneburit 48
timmar utan både mat och vatten. Nuförtiden är det bara de mest strikt troende
som praktiserar sådant. I det här hushållet var det ok att dricka vad som helst
och också att äta frukt och yoghurt. Det var en väldigt varm och solig dag och
personligen tycker jag det var mer än skönt att ersätta dagens ris + linssoppa
+ grönsaksstuvning med frukt och juice och yoghurt. Jag kunde göra sådant
mycket oftare än bara en gång i året J
Fastan i detta hushåll, och de
flesta andra också, varade bara från midnatt till kvällsmålet, alltså till ungefär
8-tiden på kvällen. Under dagen
brukar ofta kvinnor gå ut och festa och dansa. Tidigare år har det ordnats dans
på en gräsplan här helt nära, men där var ingenting det här året. Rajus
lillasyster Shiva åkte iväg med sina kompisar till en fest i andra ändan av
Pokhara, men Rajus storasyster och jag tyckte att det skulle vara för krångligt
att vara där i folkvimlet och hettan med alla barn så vi stannade hemma
istället. Om det skulle ha ordnats här nära skulle jag gärna ha varit där en
stund. Nu satt vi alltså istället bara hemma och småpratade och hällde i oss
juice och youghurt medan barnen lekte. Skönt det också, men inte så festligt,
ju.
Sista dagen,
fredag, går man i duschen för att tvätta bort alla synder och kanske tar en
sväng till templet också. Vi skippade templet (Ama och Rajus systrar ber ju
ändå varje morgon och kväll vid Amas hemaltare i övre ändan av trappuppgången).
Sedan var det en helt vanlig dag. Barnen lekte hemma, och vi gick en sväng till
sjön och köpte glass. Mer än så har här inte egentligen hänt på sistone.
Idag
är det lördag, som igen blivit vår godisdag, eftersom barnen insåg att de inte
hinner äta så mycket godis på fredagarna nu när Anila har skola halva dagen. Vi
har mumsat i oss amerikansk söt lakrits som Inika och jag hittade i en butik
här i Lakeside (svindyrt, ganska smaklöst, men bättre än inget). Nästa vecka ska Abishek och Sudesh tillbaka till London/Barcelona. Vi hade tänkt följa dem till Kathmandu, men nu blir det antagligen så att Bua reser med dem, och vi reser dit genast då Bua kommer tillbaka. Senare i september ska vi sedan högst antagligen till nationalparken Bardia i västra Nepal, tillsammans med Anisha.
2 kommentarer:
Finaste! <3
Saknar er!
Saknar er med. Och jag tänker väldigt ofta när jag ser något kul i någon butik som du skulle kunna tänkas vilja ha eller då jag besöker något hippie-mysigt ställe här att det skulle vara härligt att resa hit med dig någon gång, jag är säker att du skulle trivas :)
Skicka en kommentar