Promenad i Lakeside, människor och kläder

Sitter vid Phewa och äter en bulle. Vi ska på utfärd senare idag om jag förstod rätt. På väg hit gick jag längs Lakesides huvudgata och tittade in i några butiker. Det mesta känns samma som alltid förut, hippie kläder och vandringskläder och tibetanska hantverk och smycken och bokhandlar med souvenirer och produkter av rispapper. Hittade två klänningar jag kunde tänka mig att köpa men köpte inget ännu. Försökte se så inkognito som möjligt klädd västerländskt men en och annan butiksinnehavare kände igen mig ändå. 😅 Att se ut som turist garanterar å andra sidan inte heller att få ro att vara för sig själv, för kringvandrande försäljare eller inkastare vid butikerna och caféerna försöker hela tiden ta kontakt och sälja tjänster, vatten, smycken och annat, eller bara ropa något typ “hello Madame, liking Nepal? Nice tattoo! Where are you from?” Eller något ditåt, och det känns lika ohyfsat att ignorera som det känns frustrerande att hela tiden måsta interagera med omgivningen. Just nu har jag ändå fått vara ensam och ifred med min bulle och telefon i hela 15 minuter på en bänk vid sjön. Wow.

På tal om kläder så räknade jag att jag hade 13 fina Nepali dräkter i kappsäcken jag lämnat här. Dessutom några saris för festbruk och några dräkter som var så utslitna att jag dissade dem. Jag hade med lite kläder från Finland också, så jag har alltså möjlighet att byta outfit två gånger om dagen om jag vill.😆 Efter resan vet jag inte vad jag ska göra med de där kläderna. En del kan jag ta med mig, kanske 2-3 av mina favoriter, men resten? Känns onödigt att fortsätta förvara dem i flickornas farmors sovrum eftersom jag inte vet om jag någonsin kommer tillbaka. Några 2nd hand shoppar finns här inte att donera dem till. Kasta bort dem känns fel men tror inte att någon har användning för dem heller, de är alla måttbeställda till mig och ingen annan är i min storlek vad jag vet.

Tillbaka i hotellet nu. Illustrerar med en bild från mitt lilla rum.

Vi åkte på utflykt till västra sidan av sjön på eftermiddagen, mer om det i nästa inlägg, men Miras kommentar då de plockade upp mig på eftermiddagen gav mig dagens bästa skratt och passar klädtemat. "Mamma, du ser ut som en vattenmelon!". 😆 Jag älskar den här dräkten men visst, det var inte alls någon långsökt kommentar egentligen och i Europa skulle jag därför inte klä mig såhär. 😅