Packning och diverse fester

Har sådär smått börjat packa idag. Har packat en hel kappsäck (den största) full redan, ändå ser man typ ingen skillnad då man tittar i vårt rum… Vi har inte köpt så väldigt mycket saker den här resan, däremot förde vi väldigt mycket saker hit, så det borde inte vara något problem att få allt att rymmas. Inte ens det ihopfällbara lilla bord som vi har väntande på oss i hotellets förvaringsrum i Kathmandu… Vi bestämde oss att flyga till Kathmandu igen, det är så mycket skönare än att åka buss. Raju ville dessutom inte åka förrän på fredag, jag hade velat åka redan på torsdag för att hinna shoppa utan stress. Att flyga borde vara en kompromiss (förutsatt att det inte är dimma och planet är extremförsenat eller helt annullerat). Vi flyger på fredag vid 11-tiden på dagen från Pokhara, landar i Kathmandu 25 minuter senare. Vårt flyg till Finland via Delhi avgår på söndag eftermiddag, så vi har ca 2 dagar tid i Kathmandu.

Anilas födelsedag gick förresten fint. Skräddaren lyckades fixa mina byxor. Inte helt lika som jag beställt, men tillräckligt bra ändå. Vad gäller Anila så torkade hon bort alla tikas genast när hon fick dem, helt som hon sade att hon skulle göra, men ingen tog problem av det. Födelsedagskakan (choko-gräddtårta) vägrade hon smaka på, men hon beundrade Spiderman-motivet ovanpå kakan ;-). Bästa presenten var en bomullsjacka med fleecefodring som hon gått klädd i typ varje dag sedan dess. Vi har också läst ”busiga apan rymmer” nästan varje kväll.

Bröllopssäsongen började ungefär samma dag som Anilas födelsedag. I Nepal gifter man sig bara vissa tider om året, för att få så lyckligt äktenskap som möjligt. Bua och/eller Ama har varit på 3 eller 4 bröllop den senaste veckan, Raju och jag var också på en bröllopsfest. Inbjudningarna har kommit som mest 5 dagar i förväg, en inbjudan kom dagen före bröllopet! Det finns inget fungerande postväsende i Nepal. Istället har någon av brudparets familjer anställd kurir personligen hämtat inbjudningskorten hit hem till oss.

Nepalesiska bröllop firas i dagarna de tre. Första dagen firas bröllopsceremonin, då det unga paret gifter sig. Följande dagar firas bröllopet för olika gäster. Vi var bjudna på festen för dag 3, Raju var dessutom bjuden till männens fest dag 2. Eftersom vi var bjudna som gäster från brudgummens sida (vi känner hans bror, som var i Australien samtidigt som vi) så kunde vi komma dit och äta och ta för oss utan att ens ge någon present. Om vi skulle ha varit bjudna som gäster från brudens sida skulle vi ha förväntats ge någon gåva som ett bidrag till hemgiften. Festen var en kvällsfest. Enligt inbjudningskortet var den från klockan 5 till 8, men vi for därifrån typ kvart över 8 för att lägga barnen (som inte var med oss) och då var nog större delen av de kanske 200 gästerna ännu där. Festen var på innergården av ett hotell, som ägs av brudgummens familj. All träd och buskar på hela den stora gården var dekorerade med olika ljusserier (typ julbelysning) i olika färger. Där fanns en otrolig mängd mat, och en DJ som spelade diverse musik, allt från eurotechno till Nepalesiska folkvisor. Killen som vi kände i Australien har för några år sedan startat ett mejeri i Nepal, och mejeriets cheddarost och paneer-ost (typ bondost) var något av det godaste jag någonsin ätit (eller så berodde det på min god ost-abstinens…). Jag åt garanterat flera hundra gram ost, kunde ha ätit mera också om vi stannat längre.

Inika tigger mat av Bua

På tal om mat så har Anila sedan i går äntligen börjat äta också linssoppa. Bättre sent än aldrig ;-)

Jag har varit upptagen med att fixa på boken ”Inikas resa till Nepal”, som jag måste laminera i morgon för att få den med före vi reser. Efter flera dagars (och sena kvällars) arbete på högvarv är jag nu så gott som färdig.

Vår kamera (den mindre av dem) sade förresten upp kontraktet. Den tar bara lila bilder, och hur mycket jag än diggar den färgen, så blev jag inte särskilt lycklig över saken :P Vår stora systemkamera vägrar samarbeta med USB-sladden, vet inte om felet är i kameran eller i sladden. Hur som helst kan jag alltså tyvärr inte adda några nya bilder hit, men ska gräva fram något ur arkivet som ni inte ännu har sett, så det här inlägget inte ser så tråkigt ut.

Inika och Ashika vill båda ha en tom glassbägare ;-)

Det var meningen att vi skulle göra en utfärd till en hög kulle i närheten förra lördagen. Den blev inställd för att Shivas familj måste delta i en Lions-picknick (Shivas man har någon viktig roll inom Lions Pokhara-avdelning). Istället kommer Anilas kusiner och fastrar hit på middag i morgon. Istället för att laga mat har vi tänkt beställa pizza, så jag får äta något annat än ris i morgon kväll J

Skriver kanske, kanske inte mer före vi kommer tillbaka till Finland. Beror på hur jag hinner.