Inika flyger och far(med far)!

Idag har Inika haft lite tumistid med Raju då de tillsammans med Binod (som är en av de som hyr Amas och Buas hotell) hoppade ner från Sarangkot med paraglidig-fallskärm! Flickorna testade att gunga i en sådan fallskärmsutrustning här om dagen, och talade om att de vill hoppa sedan då de blir tillräckligt gamla (vi trodde det var åldersgräns på det).

Så råkade vi samma dag träffa Prem, som har sysslat med paragliding redan i flera år (det var med honom jag hoppade 2014), och frågade på skoj vad åldersgränsen är. Han berättade att den är 4 år (!), eftersom de har en småbarns-del som de kan lägga fast i famnen på föräldern så att tandemhoppet med instruktören blir ett trippelhopp. Wow! Sedan dess har hon talat om att hon vill testa, och i morse var det rätt väderförhållanden så de åkte bil upp på kullen och hoppade ner. Hon var väldigt stolt och hade tyckt väldigt mycket om det, klagade bara att det tog så kort tid att komma ner, hon hade velat flyga mycket längre tid. Anila vill nu också flyga, så jag hoppar väl med henne någon vacker dag i nära framtid (själv vill jag också gärna flyga pånytt, så det passar mig fint). Mira däremot får nog antagligen vänta till nästa resa.

På eftermiddagen gick flickorna och jag på långpromenad, eftersom det för en gångs skull var molnigt och inte stekhett. Vi följde huvudgatan som går längs sjön söderut kanske 1-2 km, sedan vek vi in på en sidogata på måfå för att ta en genväg hem.

Efter att ha gått ett tag utan att veta riktigt var vi var märkte vi plötsligt att vi stod några hundra meter från Bishnudidis och Yukis hem. Flickorna ville dit, så vi gjorde en surprise-visit som varade hela kvällen. Anila övade sig göra chapati-bröd för middagen.

Anila provar Yukis skoluniform.