torsdag 22 september 2011

Flyga vänta flyga

Projekt packning pausade tillfälligt på torsdag morgon klockan 5.30, återupptogs 2 timmar senare, och blev otroligt nog färdigt i tid för avfärd! Och vi hade inte ens mer än ca 10 kg för mycket i baggaget! Tur nog struntade dessutom flygvärdinnan vid incheckningen i våra extrakilon. :)

Nattflyg visade sig vara en dålig idé med två barn. Anila ville först inte alls sova, men slocknade sedan i en mystisk halvliggande ställning omkring midnatt. Sedan var det bara ca 2 timmar kvar av flygningen, och på den tiden skulle vi ju också äta morgonmål. Jag sov kanske en timme totalt.

Vid gaten i Helsingfors
Delhis Indira Gandhi Airport hade förnyat sig. Det hade äntligen blivit ett modernt och välfungerande flygfält, värdigt att vara flygfält i huvudstaden. Vi hade undrat lite hur vårt flygbyte skulle fungera, då vi köpt biljetterna skilt direkt från Finnair och JetLite, men det gick galant. I helsingfors blev väskorna incheckade till Delhi, i Delhi gick transitpersonalen och plockade upp dem och checkade in demför nästa flygning. Allt vi behövde göra var att sitta ca 2 timmar i en tråkig transithall och vänta. Däremot satt vi ca 4 timmar extra i hallen, för att Raju ville invänta Shiva och Ama, som skulle komma samma morgon från London. I restaurang- och butikdelen av den blänkande nya flygterminalen fanns bl.a. Mango och Bodyshop. I Bodyshop sålde de t.o.m. den nya waterproof mascaran som jag väntat länge på i Helsingfors, men som inte ännut funnits att få i Finland! Den köpte jag såklart, fast Raju tyckte det var lite pinsamt, då vårt VISA-kort av nån anledning inte gick igenom i butiken, så han hamnade skramla ihop indiska rupees i cash av Ama, Shiva och några till bekanta som reste med oss :P
Kathmandus Tribhuvan International hade också blivit aningen modernare; antalet baggagekärror hade tredubblats och åtminstone en del av kärrorna verkade t.o.m. fungera. Vi åkte dessutom hiss ner till baggagehallen! Hissen kan nog ha funnits där tidigare också, men jag hade inte lagt märke till den, så det blev första gången för mig i en hiss i Nepal.

Inga kommentarer: