Pizzautfärd

Det är ett tag sedan vi varit på pizza och flickorna, särskilt Inika, börjar bli så trötta på ris och dal att man måste tvinga det i dem med efterrättsmutor och andra morötter för att det alls ska gå ner. Vi bestämde därför att ersätta middagen med pizza någon dag. Just den dag vi först hade tänkt gå, på lördag, fick vår hemhjälp däremot mens och kunde inte gå in i köket. Hon reste därför på semester till sin lillebror, och vi måste sköta matlagningen själva. I många hushåll i Nepal, bl.a. Ama och Buas, anses menstruerande kvinnor ännu så orena att de inte alls får röra andras mat eller ens vistas i köket de första tre dagarna av mensen. Vår hemhjälp tar tillfället i akt och reser alltid och besöker sina vänner eller släktingar då hon har mens, då hon ändå inte kan göra så mycket arbete här hemma. Under tidigare resor, före barnen föddes, har jag också utnyttjat mensen som tillfälle att bli uppassad och slippa allt hushållsarbete (och har helt kallt ljugit om när jag har det om vi t.ex. råkat vara i Kathmandu just de dagarna). Sedan barnen föddes har jag inte haft mens här alls, så det är ganska länge sedan senast. Men om jag skulle råka få mens nu tror jag jag hellre ljuger tvärtom, för med tre barn att laga mat för och passa upp blir det väldigt komplicerat att inte alls få gå in i köket och framförallt komplicerat att förklara för förbannade barn varför jag inte kan hämta t.ex. vatten från kylskåpet till dem fast jag står helt utanför köket...

En annan som står utanför köket, och runt omkring och överallt förresten :P
 Mira låter för det mesta fortfarande ingen annan röra hennes mat, sked
 eller tallrik, och helst äter hon "on the run", kringbärandes på sina matsaker...

Raju och Anisha och Ama lagade maten då Ramkumari var borta (jag behövde inte eftersom jag hela tiden är så busy med något barn i famnen, jag hjälpte till med disk och städning istället så gott jag hann). På tisdag morgon kom Ramkumari tillbaka och samma kväll promenerade vi iväg för att äta vår favoritpizza på vårt favoritpizzaställe, Neptalia vid Hallam Chowk ett stycke härifrån. Då vi kom fram var stället till vår förfäran däremot stängt pga. renovering! Det blev nästan gråt och tandagnisslan, men pizzastället på andra sidan gatan räddade dagen, deras nästan lika goda pizza blev tur nog fullgott accepterad av töserna. Anila och Inika delade en hel pizza och åt den rubb och stubb. Det var två väldigt mätta och nöjda töser som gick hem den kvällen. Efteråt gick vi ännu på chokomuffinsefterrätt till ”German Bakery” på andra sidan gatan. Precis vad vi behövde.

Vi har förresten nu bokat biljetter till Kathmandu, vi åker med morgonbussen på söndag, har inte ännu bestämt hur många dagar vi blir där, men kanske typ 4 eller så. Jag skulle vilja shoppa en massa grejer och dessutom besöka Bhaktapur och ett tempel där i närheten jag aldrig sett förut. Anila vill uppleva Indra Jatra gatuparaderna och –festivalen. Inika vill äta franskisar och dricka kopiösa mängder cokis (Anila likaså, förresten). Raju vill bara ta det lugnt. Vi får se hur vi lyckas få alla att trivas på resan J