Babymat och sådant

Vår lilla "Starvey Marvey" har nu äntligen börjat äta vettiga mängder mat igen. Vad som helst går ändå inte ner i henne ännu. Hennes favoritmat för tillfället är kokt ägg. Hon skulle kunna äta hur mycket som helst verkar det som, det ägg vi ger till lunch äter hon alltid rubb och stubb. Annan favoritmat är kött av alla slag (!), kex av alla slag (som hon låååångsamt knaprar i sig med sina två tänder), Hipp grötpulver (som vi bara har ett paket kvar av nu), banan och kokta potatis klyftor (som hon vill äta helt själv med händerna). Framförallt ägg hör till sådant man aldrig ger till småbarn här. Rajus föräldrar var därför ganska förfärade i början, men eftersom ägg och kött är det enda hon verkligen vill ha, så har de fått ge med sig. Annat som man ger till babysar i Finland men aldrig här är kalla produkter, så som rå frukt och grönsaker eller yoghurt. Här tror folk att baysar blir sjuka av att äta kall mat. Rå frukt och grönsaker doppar man i hett vatten först, så att de ska bli varmare. Frukt som inte kan doppas i hett vatten (typ banan) ger man sällan, och mat som inte går att värma upp (typ yoghurt) ger man aldrig. Anilas förkärlek för ägg, banan och ouppvärmda kex har därför förorsakat en del huvudbry för Rajus föräldrar. Yoghurt har jag därför gett henne bara i smyg när vi var i Kathmandu. ;-)
Vi tog en titt i Pokharas andra stora supermarket då vi var i Mahendrapul i går, och hittade faktiskt en del babymat där. Ingen burkmat, men olika slags grötpulver gjorda av Nestle och två olika indiska firmor. Det fascinerande med Nestles pulver var att det innehöll precis allt som rådgivningen i Finland säger att man inte ska ge till sina småttingar: gröt med honung eller appelsin/jorbgubbe eller spenat för 8 mån+ babyn. Andra smaker fanns faktiskt inte (!). Vi tog de finska matrekommendationerna med en stor nypa salt, som vi gjort hittills annars också, och köpte ett paket apelsin-jordgubbsgröt, men har inte hunnit testa det ännu. Redan tidigare hämtade Rajus syster ett paket indisk babymat för barn i åldern 5 mån+, bestående av grötpulver gjort av 30% sojabönor, 20% majs, 10% jordnötter och 5 % socker och resten vete, kashewnötter och något till som jag inte minns just nu. Det skulle säkert ha varit en proteinrik och bra blandning för vår Starvey Marvey, men hon totalvägrade äta den. Efter att ha smakat själv förstod jag nog varför: smörjan var sträv och bitter och helt fruktansvärt vidrig. Jag förstår inte hur indiska babysar får ner den (om ens de gör det). Vi har också testat Nestles risgrötpulver som vi hittade i en annan butik här. Det smakade visserligen sött och gott, men konsistensen var så klistrigt tjock hur man än spädde ut den, att den nog inte var någon hit för Anila.
Förutom olika babymatpulver finns också hela arsenalen av olika Johnson-Johnson babyprodukter (de som heter Natusan i Finland) i nästan vilken liten pluttbutik som helst här. Typ babypulver, shampoo, olika oljor, krämer etc etc. Till min förvåning hittade jag också våtservetter. De kostade visserligen precis lika som i Finland, men det är ändå skönt att slippa släpa med dem nästa gång vi kommer. Babytandborstar har jag ännu inte hittat. Eftersom vi glömde vår hemma i Finland, och glömde köpa i London, så får Anila lov att leva otandborstad tills vi kommer till Finland igen. Tuttar har jag inte heller hittat i butikerna här. På tal om det hörde vi följande komiska samtal i Kathmandu: Två nepalesiska män tittar på tuttsugande Anila. Den ena: "vad är det där som alla västerlänningar klämmer i munnen på sina babyn nuförtiden?. Den andra: "jag har hört att det är något sags luftkonditionering, bayn suger ut och in luft genom den där för att inte bli för het". Den ena: "ahaa...va fiffigt!". :D :D