fredag 31 oktober 2008

Bhai Tika - brödernas festivaldag

Jag verkar tydligen aldrig få en chans att skicka iväg det här snart evighetslånga inlägget, så jag delar in det i flera inlägg så det blir läsligare. Börja med att läsa det äldsta (Tiharfestivalen, hushållsarbete...) så ni får dem i kronologisk ordning. Här har varit en hel del att göra hemma, dessutom festival och dessutom elavbrott eller brist på barnvakt typ alltid då jag annars skulle haft tid att gå online.
I dag har vi firat brorsornas festivaldag. Meningen med den högtidsdagen är att alla systrar ska ge tika och gåvor till sina bröder för att välsigna dem och ge dem ett långt liv. De som inte har några systrar kan låna någon kusin eller annan släkting, eller i nödfall icke-släkting, för att få tika ändå. Ingen nepalesisk man vill gå utan tika den här dagen. I vissa etniska grupper och familjer i Nepal, bl.a. Rajus familj, ger systrarna också tika till varandra och till alla andra kvinnor efter att bröderna fått sina tikas och gåvor. Det hela utförs i en ceremoni som ska börja någon viss tid på dagen för att fungera bäst. Det finns alltså en grupp av gurun i Nepal som genom att kolla hur himlakropparna rör sig kan räkna ut dessa optimala tidpunkter för olika religiösa ceremonier. Dessa mest lyckobringande klockslag meddelas sedan till folket via tidningar, TV och Internet, så att alla ska veta när ceremonierna ska utföras. Bästa tidpunkten för Bhai tika-ceremonin var i år klockan 11.40.
Klockan 11.40 satt sig därför vår familjs alla bröder på smala mattor placerade runt en offerplats med alla vanliga gudagåvor (frukt, rökelse, vatten, blommor, matolja, oljelampor, mat...ni börjar säkert kunna det redan;-)). Vår familjs bröder var idag Raju och AbiShek, Purnimas och Rimas storebror som var här på besök och Binod, som inte har några systrar. Rajus pappa kunde/ville inte delta eftersom hans syster och bror inte kom på besök från deras hemby. Vanligen brukar de komma, men i år hade antagligen något hänt i hembyn som gjorde att de blev rituellt förorenade och inte kunde delta i ceremonin. T.ex. om någon dör eller får barn blir dens släktingar rituellt förorenade i tretton dagar efter att det hänt. Detta gäller också mycket avlägsna släktingar, men bara om man vet om födseln/dödsfallet. Rajus pappas syskon hade därför den goda smaken att inte ringa och berätta vad som hänt (och därmed också förstöra festen för oss släktingar här i Pokhara), utan de bara helt enkelt inte kom. I morgon ringer de säkert och berättar vem som dött eller fötts eller vad som hänt.
Ceremonin började med att Rajus systrar (Shiva och Bishnu) gick runt alla och hällde ut en strimma vatten och matolja runt dem. Sedan kom de andra systrarna, dvs barnen, till hjälp för att ge tika till bröderna. Shivas äldsta dotter agerade syster till både sin kusin Abishek och till Binod. Systrarna smetade först matolja i sina bröders öron och hår. Sedan började de måla tikan i pannan på dem. På Bhai-tikadagen gör man multifärgade tikas istället för enfärgat röda eller gula. Bhai-tikadagens specialtika innehåller dessutom inget okokt ris. Den består istället av ett tunt streck av vit smörja av yoghurt och mjöl som man med topsypinne placerar prickar av olika färgers färgpulver i. Systrarna ger också vanlig röd tika med okokt ris inuti till sina bröder. Den placeras ovanför specialtikan. Efter att systrarna målat färdigt lägger de en blomkrans runt halsen på sina bröder, klär bröderna i traditionell nepalesisk hatt och kastar blomblad över huvudet på dem. Sedan är det dags för gåvorna från systrarna till bröderna, och brödernas tack i form av ett kuvert med pengar.
Skriver mer senare och lägger till några bilder, jag måste rusa iväg och skicka det här nu medan jag äntligen har chans. ;-)

1 kommentar:

Lotte sa...

Heej Linda!
Jag har med intresse läst din blogg och nu måst jag kommentera...vau vilket äventyr ni har där i Nepal. Det låter och ser så fint ut. Det skulle vara superspännande att vara med om nånting sånt. Tänk vilken rikedom det är för Anila att höra till två så olika kulturer..Det ska bli kiva att se er igen när ni kommer tillbaka. Vi har saknat er på MP-träffarna. Ha det så bra, kram Lotte