Teej

De senaste dagarna har jag inte haft möjlighet att skriva eftersom datorn hela tiden har varit antingen upptagen eller utan laddning i batterierna. Det som har hänt sedan senast är att festivalen Teej, kvinnornas festival, har kommit och gått. Den var en ganska lugn hemmafest i det här hushållet. Första dagen, onsdag, kom Rajus systrar och deras barn hit och också Parvati och hennes son (trubadurpojken). Vi gjorde inget särskilt den dagen. På kvällen hade vi lite tjejfest, vi vakade och åt lite snacks hela kvällen och drack till och med lite vin. Vid midnatt kokade Ama rispudding åt oss alla. Då vi ätit den gick vi och lade oss.

Följande dag, torsdag, var fastedag för alla kvinnor. Gifta kvinnor fastar för att ge sina män ett långt och hälsosamt liv. Ogifta kvinnor fastar för att få män med långt och hälsosamt liv. Någon gång för länge sedan har fastan inneburit 48 timmar utan både mat och vatten. Nuförtiden är det bara de mest strikt troende som praktiserar sådant. I det här hushållet var det ok att dricka vad som helst och också att äta frukt och yoghurt. Det var en väldigt varm och solig dag och personligen tycker jag det var mer än skönt att ersätta dagens ris + linssoppa + grönsaksstuvning med frukt och juice och yoghurt. Jag kunde göra sådant mycket oftare än bara en gång i året J

Fastan i detta hushåll, och de flesta andra också, varade bara från midnatt till kvällsmålet, alltså till ungefär 8-tiden på kvällen. Under dagen brukar ofta kvinnor gå ut och festa och dansa. Tidigare år har det ordnats dans på en gräsplan här helt nära, men där var ingenting det här året. Rajus lillasyster Shiva åkte iväg med sina kompisar till en fest i andra ändan av Pokhara, men Rajus storasyster och jag tyckte att det skulle vara för krångligt att vara där i folkvimlet och hettan med alla barn så vi stannade hemma istället. Om det skulle ha ordnats här nära skulle jag gärna ha varit där en stund. Nu satt vi alltså istället bara hemma och småpratade och hällde i oss juice och youghurt medan barnen lekte. Skönt det också, men inte så festligt, ju.

Sista dagen, fredag, går man i duschen för att tvätta bort alla synder och kanske tar en sväng till templet också. Vi skippade templet (Ama och Rajus systrar ber ju ändå varje morgon och kväll vid Amas hemaltare i övre ändan av trappuppgången). Sedan var det en helt vanlig dag. Barnen lekte hemma, och vi gick en sväng till sjön och köpte glass. Mer än så har här inte egentligen hänt på sistone.

Idag är det lördag, som igen blivit vår godisdag, eftersom barnen insåg att de inte hinner äta så mycket godis på fredagarna nu när Anila har skola halva dagen. Vi har mumsat i oss amerikansk söt lakrits som Inika och jag hittade i en butik här i Lakeside (svindyrt, ganska smaklöst, men bättre än inget). Nästa vecka ska Abishek och Sudesh tillbaka till London/Barcelona. Vi hade tänkt följa dem till Kathmandu, men nu blir det antagligen så att Bua reser med dem, och vi reser dit genast då Bua kommer tillbaka. Senare i september ska vi sedan högst antagligen till nationalparken Bardia i västra Nepal, tillsammans med Anisha.