fredag 21 juli 2017

Vår lilla nattödla och Miras bästiskråka

Här i vårt sovrum, under plattan som fäster vägglampan vid väggen, har sedan kanske en månad tillbaka bott en nattödla. Den föddes i vårt rum tillsammans med sin tvillingsyster/bror, som sökte sig till något annat revir. Före de föddes bodde i kanske en vecka en stor nattödla här, deras mamma, som kväkte sitt skrattande läte på nätterna. Nattödlan är  vår lilla gullegris, flickorna blir alltid lika glada då den kryper fram ur sitt gömställe, och att se den fånga småflugor i taket upphör aldrig att fascinera. I början var den så pytteliten och klen att man fick lust att själv fånga flugor, mosa dem och mata den för att den skulle klara sig. Men helt själv har den lärt sig att fånga sina flugor, och lite har den nog vuxit också, fast den ännu är bara kanske 5 cm lång (de vuxna nattödlorna kan bli typ 10-15 cm långa). Ödlearten heter ju inte på riktigt nattödla, det är bara så vi alltid kallat dem. På riktigt är de något slags geckon kanske, nästan färglösa små ödlor som är aktivast på natten då de fångar flugor i taket i de flesta nepalesiska hus. Vår lilla söta nattödla är inte någon linslus direkt, har inte lyckats få en enda vettig bild av den trots envetna försök. Kvickt som en vessla kilar den alltid tillbaka in bakom lampan med sin gulliga lilla svans viftande av och an så fort att man inte ens kan se den, genast då jag plockar fram kameran. Här är de bästa bilderna jag lyckats få av den, på bilden i mitten gömmer den sig i sitt bo under lampan:


Ett annat djur vi håller koll på, framförallt Mira, är kråkan, eller egentligen kråkparet, som håller till på takterrassen och vår balkong. De har för någon vecka sedan byggt bo i trädet utanför vårt fönster. Tyvärr på bortre sidan av trädkronan, så att man knappt får syn på det genom grenarna och lövverket. Kråkorna brukar komma och titta på när vi tvättar kläder, och Mira brukar jaga dem eller försöka närma sig dem och prata med dem. Hon kallar den ”min bästiskråka och dens kompis”. Vilken av dem som är bästiskråkan och vilken är dess kompis spelar ingen roll. Inga bilder av den heller, eller kanske, för jag illustrerar med en motsvarande (eller samma) kråka som höll till här för tre år sedan.

Inga kommentarer: